Seven är en dokumentär pjäs som bygger på intervjuer med sju kvinnorättskämpar från Guatemala, Nordirland, Ryssland, Nigeria, Afghanistan, Pakistan och Kambodja, som alla har övervunnit omöjliga odds i sitt arbete för mänskliga rättigheter. De berättar med humor, allvar och passion om såväl fruktansvärda som fantastiska händelser i sina liv! Nu sätter Re:Orient upp Seven på arabiska, där samtliga huvudrollsinnehavare också är medlemmar i den irakiska kvinnokören Tigris Fåglar. Introduktion görs på svenska och arabiska av Walid Al-Mekdadi.

I uppsättningen medverkar:

Milad Khalid som Hafsat Abiola från Nigeria

Wafa Alaish som Farida Azizi från Afganistan

Sumia Madi som Anabella de Leon från Guatemala

Layla Aboudi som Marina Pisklakova-Parker från Ryssland

Soheer Bahnam som Mukhtar Mai från Pakistan

Wafaa Faraj som Inez McCormack från Nordirland

Raifa Sadik som Mu Sochua från Kambodja.

Seven på arabiska sätts upp i Årsta Folkets hus i stockholmsförorten Årsta, onsdagen den 24 april.

Föreställningen introduceras av dokumentärfilmaren och journalisten Walid Al-Mekdadi.

Kvinnorna i Seven:

Hafsat Abiola, Nigeria. Efter morden på hennes föräldrar, båda förkämpar för demokrati, grundade Hafsat Abiola Kudirat Initiative for Democracy, en organisation som erbjuder utbildningar och ledarskapsträning för unga kvinnor i Nigeria. Hon arbetar också med att stärka afrikanska och kinesiska kvinnors relationer i Afrika.

Farida Azizi, Afganistan. Under talibanregimens styre i Afghanistan kämpade Farida Azizi mot kvinnoförtryck och kvinnors marginalisering. På grund av de dödshot som riktades mot henne flydde hon sitt hemland och sökte asyl i USA. Där bor hon nu med sina två söner och verkar för kvinnors rättigheter och fredsbyggande i Afghanistan.

Anabella de Leon, Guatemala. Genom att skaffa sig en utbildning kunde Anabella de Leon lyfta sin familj ur fattigdom. Sedan 1995 är hon kongressledamot. Hon har utsatts för dödshot på grund av sin kamp mot korruption och för de fattigas rättigheter.

Marina Pisklakova-Parker, Ryssland. Trots enorma svårigheter lyckades Marina Pisklakova-Parker 1993 starta Rysslands första hjälplinje för offer för misshandel i hemmet. Hennes initiativ har nu vuxit till ett centrum som heter ANNA, som har hjälpt över 100000 ryska kvinnor.


Mukhtar Mai, Pakistan. Som vedergällning för ett "hedersbrott" blev Mukhtaran Mai utsatt för en gruppvåldtäkt och tvingades att gå hem genom sin by med sönderrivna kläder. Hennes berättelse hamnade på förstasidorna världen över. Istället för att följa traditionen och ta sitt liv, ställde hon sina förövare inför rätta. Hon bygger nu skolor för att förbättra situationen för flickor och är en förkämpe för utbildning i sitt hemland.

Inez McCormack, Nordirland. Hon gjorde det otänkbara när hon trots sin protestantiska bakgrund gifte sig med en katolik. Från 60-talet var hon engagerad i kvinnorätts- och människorättsfrågor, liksom frågor som rör arbete och social rättvisa för kvinnor och minoritetsgrupper. Hon gick bort i januari i år efter en kort tids sjukdom.

Mu Sochua, Kambodja. Som dåvarande minister för kvinnofrågor (en av endast två kvinnor i den kambodjanska regeringen) blev Mu Sochua 2005 nominerad till Nobels Fredspris, på grund av sitt arbete mot trafficking och sexslaveri i Kambodja och grannlandet Thailand.